Att vara tempel för Guds närvaro

Himmelske Fader, du som i den saliga jungfruns hjärta beredde en värdig boning åt din helige Ande, låt också oss på hennes förbön bli tempel för din närvaro i världen.

Jes 61:9–11 och Luk 2:41–51

Vi ber om den helige Andes nåd så att vi, liksom jungfru Maria, blir tempel för Guds närvaro, och inte för något annat, tabernakel för Guds närvaro i världen.

Vi firar jungfru Marias obefläckade hjärta, hon som ”bevarade allt detta i sitt hjärta.” I går firade vi Jesu heliga hjärta och i dag Marias obefläckade hjärta, eftersom Jesu och Marias hjärtan är förbundna med varandra. Genom Kyrkan är också våra hjärtan för alltid förbundna med Jesu och Marias hjärta. Vi är tillsammans ett hjärta och en själ i det nya universella Gudsfolket av människor från alla folk, språk, länder och kulturer. Genom den helige Ande binds en människas hjärta…

Ös vatten ur frälsningens källor

Allsmäktige Gud, i Jesu öppnade hjärta finner vi din kärleks alla skatter. Låt oss vid denna nådens källa ta emot hela din himmelska välsignelse.

5 Mos 7:6–11, 1 Joh 4:7–16 och Matt 11:25–30

Vi firar i dag Jesu Hjärtas dag för att vi ska ösa vatten ur frälsningens källor.

I Peterskyrkan i Rom, framför huvudaltaret, finns en skulptur som föreställer Longinus, den romerske soldat som stack upp Jesu sida med sin lans. Han omvände sig och blev kristen, lämnade det militära livet och dog till slut som martyr. Från Peterskyrkans altare ser alltså påven den man som öppnade Jesu hjärta och på samma sätt bör vi alltid ställa oss så att vi ser Jesu av kärlek öppnade hjärta, för endast där finns Guds kärleks alla skatter, där finns nådens källa och den eld som kan värma våra kalla hjärtan.

Gåvan att trösta och ödmjukheten att kunna stå i bakgrunden

Herre, du fyllde aposteln Barnabas med helig Ande och tro och avskilde honom till att tjäna hedningarnas omvändelse. Låt evangeliet om Kristus, som han förkunnade med outtröttlig iver, bli hört och mottaget i tro och handling.

Apg 11:21b–26; 13:1–3 och Matt 10:7–13

Vi ber i dag om den heliga aposteln Barnabas förbön, om gåvan att trösta och ödmjukheten att kunna stå i bakgrunden. S:t Barnabas var jude, en levit från Cypern, ”en god man, fylld av helig ande och tro." Han reste till Tarsos sökte och upp Saul, tog hand om honom och de sänds ut på en missionsresa. Första gången vi möter Barnabas i Bibeln är när han sålde en åker och gav pengarna till apostlarna (Apg 4:31–37). Denna givmildhet flödar fram ur hans egen erfarenhet av att ha mött Guds absoluta generositet, som Jesus säger i dagens evangelium:…

Kristi tro

Gud, alla goda gåvors givare, ge oss Andens ljus, så att vi ser din väg och villigt vandrar den.

1 Kung 18:20–39, Ps 16, Matt 5:17–19

Vi öppnar oss i dag för att ta emot trons gåva.

Herrens Ord ska aldrig och inte på något sätt försvinna, förgå, upphöra att gälla, utan fortsätta att verka och uppfylla. Innan Jesus går in i sitt lidande betonar han Guds ords eviga giltighet: ”Himmel och jord skall förgå, men mina ord skall aldrig förgå” (Matt 24:35). Det är hans ord och hans tro som gäller. Det är inte jag som tror, utan Kristus, den troende och trofaste. Därför är det som kampen på Karmel mellan baalsprofeterna och Elia, en troskamp, där Kristus själv måste stå som segrare i mitt liv. Kristi egen tro finns i centrum för förbundet mellan Gud och människa. Det är han som uppfyller Guds förväntan på människans…

Att vara salt för varandra

Gud, alla goda gåvors givare, ge oss Andens ljus, så att vi ser din väg och villigt vandrar den.

1 Kung 17:7–16 och Matt 5:13–16

I dagens första läsning ser vi Guds stora omsorg om Elia. Vid bäcken Kerit ger korparna honom mat och i Sarefat är det en änka som i sin fattigdom ger honom mat att äta. Vi bejakar i dag vårt beroende av Gud och tackar honom för att han ger oss allt vi behöver, och mer därtill.

”Ni är jordens salt.” Saltet förstås som den lärjunge som genom sitt exempel och sina ord kryddar andras hjärtan. Vi ska alltså vara salt för varandra. Men det finns många saker i våra liv som gör att saltet kan förlora sin sälta och frågan är då hur vi ska kunna få det salt igen? Därför vill Jesus uppmärksamma oss på hur vi är med…

”Göm dig vid bäcken Kerit”

Gud, alla goda gåvors givare, ge oss Andens ljus, så att vi ser din väg och villigt vandrar den.

1 Kung 17:1–6, Ps 121, Matt 5:1–12

Tisbiten Elia får höra Herrens röst: ”göm dig vid bäcken Kerit.” Där är Elia ensam med Gud. Att vara ensam med Gud är aldrig bortkastad tid, tvärtom, det är tid av nåd. Sök stillheten, dra dig undan för att vara ensam med Gud. Det var en "retreat" som Elia behövde just då, och den kom att betyda mycket också för de människor han fick att göra med. I sin fattigdom fick han allt han behövde. I nödens tid tar Herren hand om sina tjänare, de som räknar med honom. Ensam med Gud öppnar skapelsen sin famn för Elia, korparna försåg honom med föda och bäcken med vatten. Herren tog hand om honom och gömde honom undan hans fiender. Ensam…

Vi aldrig är ensamma, aldrig någonsin

Jesus Kristus, vår Herre och Gud, i detta underbara sakrament har du lämnat oss en åminnelse av ditt lidande. Låt oss med sådan vördnad fira din kropps och ditt blods mysterier, att vi ständigt får erfara din återlösnings frukter i vårt liv.

5 Mos 8:2–3, 14–16, 1 Kor 10:16–17, Joh 6:51–58

Liksom på Skärtorsdagen firar vi idag minnet av den natt då Jesus instiftade den Heliga Eukaristin. Vi firar i dag Kristi Kropps och Blods högtid, Kristi sakramentala närvaro i denna vår värld, till dess han kommer åter.

Inrättandet av Corpus Christi var resultatet av ungefär fyrtio års bön och arbete från den heliga Juliana av Liège, född 1191/1192 i Liège, Belgien. Där fanns det grupper av kvinnor som ägnade sig åt eukaristisk tillbedjan. Under ledning av några präster levde de tillsammans, ägnade åt bön och välgörenhet. Juliana utvecklade en speciell vördnad för det heliga…

Eukaristins och hela det mänskliga livets offer

Himmelske Fader, du har gjort din Son till vår broder och den saliga jungfrun Maria till vår moder. Låt oss, omslutna av hennes förbön, befrias från all oro och känna den frid som ingen makt kan ta ifrån oss.

2 Tim 4:1–8, Ps 71, Mark 12:38–44

Låt oss börja denna dag med den fattiga änkan i dagens evangelium som förebild. Änkans gåva är total. Hon överlämnar hela sitt liv åt Gud i en total överlåtelse, han ska sörja för henne. Hon är en mästare i hjärtats fattigdom. Befriad från all oro för morgondagen, kan hon dö i stor frid.

S:t Gregorius den store säger apropå ägodelar: ”Det vi äger, hur litet det än är, är tillräckligt för Gud. För Gud räknar med vårt hjärta, inte våra ägodelar. Himmelriket kostar bara så mycket som du har.” Och änkan, ”hon gav i sin fattigdom allt…