”Pingstens skördefest”

Allsmäktige, evige Gud, du låter oss i dag visa vår vördnad för alla dina helgon. Låt oss känna stödet från dessa förebedjare som ingen kan räkna, och visa oss för deras skull din gränslösa barmhärtighet.

Upp 7:2–4, 9–14, 1 Joh 3:1–3, Matt 5:1–12a

I dag firar vi Alla helgons dag, även de okända helgon som bara Gud känner, alla de många som som burit den helige Andes frukter i världen, ”pingstens skörd”.

Vi är alla kallade till helighet, vi är träd som Gud planterat för att vi ska bära frukt. Allhelgonadagen kallas ”Pingstens skördefest” då vi påminns om alla människor, kanoniserade eller ej, som nått fullkomningen av Andens gåvor hos Gud. Också vi är kallade att bli helgon, därför kommer Gud till oss för att se om några av Andens frukter växer på vårt livs träd. Jag är inte färdig från början, jag är på vandring mot det himmelska målet, för att steg för steg låta den helige Ande ta över mer och mer i mitt liv.

När vi börjat gå helighetens väg behöver vi stärkas med den helige Andes sjufaldiga nåd. Det är denna sjufaldiga nåd vi tar emot genom konfirmationens sakrament, som S:t Ambrosius skriver: ”Kom ihåg att du har tagit emot det andliga tecknet, vishetens och förståndets Ande, rådets och styrkans Ande, insiktens och fromhetens Ande, gudsfruktans Ande, och bevara vad du har fått. Gud Fadern har märkt dig med sitt tecken, Herren Kristus har bekräftat dig och i ditt hjärta lagt ned frälsningens underpant, Anden” (De mysteriis, 7, 42).

Den Helige Andes gåva är en ”förstlingsfrukt”, det vill säga, början på skörden. Mottagandet av och växandet i den helige Ande är en försmak av den fullständiga förlossningen från all förgänglighet och allt lidande som vi ska erfara vid uppståndelsen från de döda i mötet med vår Herre Jesus Kristus.

Alla helgons dag är också en Helighetens fest, en helighet som oftast är väldigt enkel och vardaglig, full av kärlek till Gud och vår nästa. Det är något vi kan se i våra familjer, föräldrars kärlek till sina barn osv. Kallelsen till heligheten är till för alla, en väg som vi går tillsammans i Kyrkans gemenskap, då vi om och om igen rikta in våra liv och ställa oss på tröskeln till den himmelska världen för att med hoppet känna doften av det utlovade landet. Med tro ser vi in i det eviga Jerusalem och hör den himmelska mättade tystnaden, bruset av helgonens lovsånger. Och med kärlek för att känner och smakar vi Guds närvaro i mötet mellan himmel och jord, i Eukaristin, och i förlängningen i allt, alltid och överallt.

Alla helgons dag är också Salighetens fest. Det som kännetecknar helgonen är de har hittat hemligheten bakom den äkta lyckan, den som finns i själens djup och som har Guds kärlek som källa. Därför kallas helgonen saliga och visar att detta är målet med det mänskliga livet, att njuta av Gud, att ha vår glädje i honom. Och om jag inte kan göra detta till fullo nu, så följer vi i helgonens fotspår, framåt dag efter dag, tills vi en dag når denna fullhet, livets fullhet, i en allas glädje med alla, i himlen.