Intellekt, hjärta och vilja för mänsklighetens gemensamma bästa

Fader i himlen, när den heliga Katarina betraktade Kristi lidande, greps hon av glödande kärlek till honom och hans kyrka. Låt oss på hennes förbön leva av Kristi mysterium, tjäna honom i hans kyrka och jubla över att hans härlighet skall uppenbaras.

1 Joh 1:5–2:2 och Matt 11:25–30

Vi firar i dag S:ta Katarina av Siena, jungfru och kyrkolärare (1347–1380). Eftersom hon är Europas skyddspatron ber vi särskilt för Europa, om fred och beskydd för det kristna arvet. Vi ber om hennes förbön för fred i hela världen, enhet i kyrkan och frid och sann självkännedom i själen.

Det Jesus säger gäller verkligen S:ta Katarina: ”Jag prisar dig, Fader, himlens och jordens Herre, för att du har dolt detta för de lärda och kloka och uppenbarat det för dem som är som barn. Ja, Fader, så har du bestämt”. S:ta Katarina saknade…

"I den ende är vi ett”

Allsmäktige Gud, låt oss som firar påsk hämta befriande glädje ur Herrens uppståndelse.

Apg 11:19–26, Joh 10:22–30

Vi ber om enhetens gåva.

Det var i Antiochia som lärjungarna först började kallas kristna, eftersom de kristna med sina liv visade att Jesus är Messias, Kristus, den smorde. Vi är kristna eftersom vi i själva verket är Kristus, vi är hans kropp, i denna värld.

Jesus är den sanne filosofen

Gud, du fullkomliga ljus för dina saliga, du som här på jorden låter oss fira påskens mysterium, låt oss i alla evigheter glädja oss i den härlighet som är nådens fullkomning.

Apg 11:1–18 och Joh 10:11–18

Vi ber om hjälp att känna igen den gode Herdens röst i dag och alla dagar.

”Jag är den gode herden, och jag känner mina får, och de känner mig, liksom Fadern känner mig och jag känner Fadern. Och jag ger mitt liv för fåren”. Jesus är den sanne filosofen, den som känner människan, den som vet hur man lär ut den väsentliga konsten: konsten att vara autentiskt mänsklig, konsten att leva och dö. Så avbildas Kristus på tidiga kristna sarkofager som den sanne filosofen, som håller evangeliet i ena handen och filosofens vandringsstav i den andra. Med sin stav erövrar han döden och han berättar för oss vem…

Grind, grindvakt och herde till det eviga livet

Allsmäktige, evige Gud, du som genom jordisk nöd leder oss till himmelsk glädje och gemenskap, låt hela kyrkan nå det mål till vilket hennes Herre och Herde har gått före.

Apg 2:14a, 36–41, 1 Pet 2:20b–25, Joh 10:1–10

Vi kommer till Jesus eftersom han är grinden, grindvakten och herden till det eviga oförstörbara livet.

Kyrkan är ett fårahus, och dörren in i Kyrkan är Kristus. ”Jag är grinden in till fåren”. Denna grind är också porten till paradiset som varit stängd en lång tid: ”Herren Gud drev ut människan, och öster om Edens trädgård satte han keruberna och det ljungande svärdet att vakta vägen till livets träd” (1 Mos 3:24). Men denna port låstes upp genom Kristi passion så att alla skulle kunna träda in i paradiset; inte endast ett folk utan dörren öppnades för alla folk. ”Sedan såg jag, och se,…