Släktingar, fanatiker och oskyldigt anklagade i Jesu närhet.

Evige Fader, genom apostlarna har vi lärt känna dig. Hör de heliga Simon och Judas, som ber för oss, och låt din kyrka växa med nya människor som kommer till tro.

Ef 2:19–22 och Luk 6:12–19

Vi firar idag apostlarna Simon och Judas. Simon var biskop av Jerusalem och Judas missionär i Armenien, båda led martyrdöden, och deras kroppar fördes till Rom, relikerna finns i Peterskyrkan. I evangeliet kallas de Jesu bröder, det betyder att de tillhörde den grupp av Jesu släktingar som hade en stark ställning i urkyrkan. Vi ber därför för våra släktingar.

Både Simon och Judas har smeknamn för att skilja dem från andra med samma namn. Simon kallas Kananaios eller seloten, för att skilja honom från Simon Petrus. Seloternas mål var att med vapenmakt be­fria Is­ra­el från utländsk överhöghet och upprätta en självständig, re­li­giöst grun­dad stat. Det fanns också en ra­di­kal grupp bland se­lo­ter­na, som praktisera­de lönn­mord på po­li­tis­ka motstånda­re.  Till­nam­net Ka­na­nai­os är sanno­likt bil­dat av ett ara­me­iskt ord med sam­ma in­nebörd. Fanatiker verkar alltid ha funnits, också bland Jesu lärjungar och släktingar. Vi ber därför för alla fanatiker, alla som dras åt det extrema.

Judas kallas för Taddaios, Jakobs son, för att skilja honom från Judas Iskariot. Judas Taddaios är skyddshelgon för hopplösa fall och omöjliga situationer, just för att han så ofta blivit sammanblandad med Judas Iskariot, föräddaren. Det är en särskild form av lidande, att bli negativt förväxlad med någon som man liknar, har samma namn som, är släkt med, bor i samma hus som, det kan leda till att man blir oskyldigt dömd. Vi ber därför för alla oskyldigt anklagade och dömda.

Kanske kan vi se våra egna liv i detta ljus, mellan dessa poler av fanatism och att vara oskyldigt anklagad, det fångar i varje fall något djupt mänskligt, som försonades i Jesu närhet.

När apostlarna gick ned från Berget, kom många till Jesus för att få hjälp, bli helade, alla försökte röra vid honom, det gick ut kraft från Kristi kropp, och det står att han botade alla. Vi behöver blir helade inifrån, så att vi förmår se våra medmänniskor med nyktra och barmhärtiga ögon, aldrig dömer någon oskyldig och alltid gottgör varje orättvis anklagelse mot andra. Vi är med i detta helande sammanhang i Jesu närhet, med hans apostlar, med Simon Kananaios och Judas Taddaios, där han verkar i oss, så att vi kan försonas med vårt eget öde, Guds vilja med vårt liv, med vår släkt, familj och de namn vi är förknippade med, med vår fanatism och med alla missförstånd.