S:t Davidsgården den 25/12 år 2024.
Kristus, eviga Ord, när du steg ned till jorden bestänktes den med glädjens dagg, besök oss alltid med din nåd, så att vårt hjärta får glädjas.
Profeten Jesaja skriver:
”Det folk som vandrar i mörkret ser ett stort ljus,
över dem som bor i mörkrets land strålar ljuset fram.
Du låter jublet stiga, du gör glädjen stor.
De gläds inför dig som man gläds vid skörden,
som man jublar när bytet fördelas” (Jes 9:2–4).
Äntligen är glädjens dag inne, Juldagen, den sanna julglädjen är här!
Påven Leo den Store säger i sin berömda julpredikan: I dag blev vår frälsare född. Låt oss därför glädja oss! Det är livets födelsedag, låt all sorg fara. Livet som tar bort vår fruktan för döden och ingjuter glädjen i oss, vi har fått evigheten som gåva. Ingen blir förvisad från deltagandet i denna lycka.
I dag är en dag att öva förundran och en kontemplativ livshållning, vi ger rum för det vi ännu inte känner till, det vi ännu inte tagit emot, som törstig mark tar vi emot Andens dagg och regn, som en blomma öppnar sig för solens ljus.
Det finns en glädje från Gud som ingen kan ta ifrån oss.
Så tillåt dig själv att ta emot denna glädje i ditt liv.
Tillåt dig att förvånas, att förundras, att glädjas.
Själva meningen med julen skulle kunna beskrivas som att det handlar om att öva sig i förundran, att fira Jul med öppna sinnen, att vara i Betlehem, som om vi själva var med när detta hände. Vi själva, med hela vårt liv, vår egen tillblivelse, födelse, barndom, vår egen unika erfarenhet av vad det är att vara människa.
Så övar vi oss att med alla våra sinnen vara närvarande i skeendet, när barnet i Betlehem föddes, så att vi också är helt närvarande i våra egna liv.
Det är något vi kan lära av S:t Franciskus av Assisi. Hans tro bestod inte i abstrakta tankar eller historiska minnen utan han ville se, smaka, lyssna, känna och dofta Gud i sitt konkreta liv. Mystiken är denna sinnliga erfarenhet av Gud som S:t Franciskus erfar i kyrkans sakrament. Han erfor hur Jesus själv var honom så nära och förenade sig med honom i den heliga Eukaristin.
Där erfor han som ingen annanstans Guds kärlek och oerhörda ödmjukhet. Gud vill inte bara dölja sin härlighet i mänsklig gestalt, han vill till och med förnedra sig och gömma sig i materiella ting, som en bit bröd, och bli beroende av ovärdiga människors ord och handlingar, av prästerna som förvaltar sakramenten, håller Kristus i sina ovärdiga händer. Så utbrister han:
”O upphöjda ödmjukhet! O ödmjuka upphöjdhet! Universums Herre, ödmjukar sig så att han för vår frälsnings skull döljer sig under en liten bit bröd. Se på Guds ödmjukhet och utgjut era hjärtan inför honom!”
Det som fyller S:t Franciskus av Assisi med så stor förundran inför julkrubban och Jesu födelse, är inte Guds storhet utan hans ödmjukhet. I hans ”du-är-bön” tillber Franciskus Gud med orden: ”Du är ödmjukheten”. Franciskus fångar något av det mest sanna i vem Gud är. Gud är ödmjuk eftersom han är kärlek. Kärlek skapar beroende, beroende skapar ödmjukhet. Kärleken är nyckeln för att förstå Guds ödmjukhet. Franciskus ser i Jesus det exempel på ödmjukhet som han själv ville följa. Ödmjukhet består inte i att vara liten, eller i att känna sig liten, utan i att göra sig ödmjuk, göra sig liten, inte av nödvändighet, eller för att vinna något på det, utan av ren kärlek, för andras skull, för att upprätta andra, för världens skull.
Främst handlade julfirandet för S:t Franciskus om att ta emot och att frigöra glädjen i hjärtat, en glädje oändlig.
Dessutom får vi under julfirandet se tillbaka på året som gått, det vi erfarit i våra egna liv och runt omkring oss, i våra familjer, på arbetet, i vårt land, ja i hela världen. Och just där du befinner dig i ditt liv vill Gud möta dig på nytt, låta dig förnyas i din tro, ge ny glädje och kraft. Därför är juldagen en dag av lovsång och därför kan det vara en dag då du diktar ditt livs lovsång och tackar Gud för livet han gett dig, med allt vad det inneburit, innebär och kommer att innebära. en dag då du tackar Gud för allt du fått vara med om, allt gott du erfarit, allt ont du lidit, för han har varit trofast och hjälpt dig, steg för steg, dag efter dag. Ja, det kan vara ett tillfälle att dikta en egen lovsång till Gud!
Vi behöver dessutom få hjälp att upptäcka vad det är som ger oss glädje och frid och sedan hålla oss till det och inte låta något eller någon ta denna glädje ifrån oss!
Det är så viktigt att behålla glädjen, och därför behöver vi identifiera vad det är som tar ifrån oss glädjen Många gånger kan det vara vi själva, att vi är för hårda mot oss själva, att vi inte tillåter oss att vara glada, att vi inte tillåter Gud att få älska oss och ge oss det vi behöver, glädjen, friden och allt gott.
Jesus uppmuntrar sina lärjungar med orden: ”Detta har jag sagt er för att min glädje skall vara i er och er glädje bli fullkomlig” (Joh 15:11).
Var noga med att undvika allt som oroar dig och stör dig och bevara alltid friden i ditt hjärta. Medan du bär denna glädje i ditt inre så skydda den från all vrede och allt ont som aposteln nämner:
”Gör inte Guds heliga ande bedrövad, den är sigillet som utlovar frihetens dag åt er. Gör er av med all elakhet, vrede och häftighet, med skymford och förolämpningar och all annan ondska” (Ef 4:30-31).
”Var alltid glada, be ständigt och tacka hela tiden Gud” (1 Thess 5:16-18).
Juldagens glädjefyllda uppmaning är: ”Låt allt missmod och all dysterhet fara”!
Sug åt dig av julglädjen, och sök finna den glädje som endast Gud kan ge, för den glädje han ger är sådan att ingen kan ta den ifrån dig, om du inte själv ger bort den.
Tillåt dig att glädjas och förundras!
Höj jubel till Herren, alla länder, brist ut i glädjerop och lovsjung. Prisa Herren med harpa, med harpa och med lovsång. Höj jubel med trumpeter och basuner inför Herren, konungen (Ps 98).
Vi behöver tid och plats i våra liv för det som vi ännu inte tagit emot och som vi behöver. Det finns så mycket mer än det du redan känner till. Tillåt dig att ta emot något nytt och livsförvandlande, tillåt dig att vara älskad, att vara glad, att äga en frid i hjärtat som ingen kan ta ifrån dig. Tillåt dig i dag att glädjas, förvånas, att förundras, att se miraklet, som är ditt eget liv, din egen födelse, som upphöjts genom Jesu födelse, genom att Gud låtit sig födas som ett människobarn, på samma sätt som vi.
Kristus, eviga Ord, när du steg ned till jorden bestänktes den med glädjens dagg, besök oss alltid med din nåd, så att vårt hjärta får glädjas.
Comments