Dagens ord
Jer 33:14–16; 64:1–8, 1 Thess 3:12–4:2, Luk 19:28–40
Allsmäktige Gud, fyll oss med längtan efter din stora dag, så att vi med kärlekens gärningar går Kristus till mötes och ställs på hans högra sida i himlen.
Vi firar i dag första söndagen i advent och ber i denna heliga Mässa om hjälp att alltid vara beredda på Herrens ankomst: här i Eukaristin, i Guds ord, i sakramenten, vid tidens slut, så att vi alltid och på varje plats väntar och längtar efter honom.
Vi behöver mer längtan efter att få möta Herren, Jesus Kristus. Så att Kristi kärlek får mer utrymme i våra liv, att vi går honom till mötes med kärlekens gärningar och ställs på hans högra sida i himlen. Han som inte kommer med ett uppbåd med hästar utan sittande på en åsna, inte för att driva in skatter, inte med soldater, inte med någon ideologi, utan han är den som kommer som Israels kung. Den som härskar över människans inre, den som tröstar och leder dem som tror, hoppas och älskar i hans himmelska kungarike. ”Välsignad är han som kommer, konungen, i Herrens namn. Fred i himlen och ära i höjden”.
Jesus träder in i sitt lidande som en kung, han som snart ska korsa bäcken Kidron och gå in i Getsemane trädgård, som i en kunglig procession. Han går in i kampen och lidandet, inte för att fly, utan för att söka stillhet och klarhet. Jesus söker upp kampen liksom senare ökenfäderna, vilka lär oss att inte fly det svåra, utan att kämpa den inre kampen, mot synden och det egoistiska begäret, mot frestelserna, alla djävulens illusioner, lockelser och lögner. Ingen kristen slipper denna kamp under sitt liv och kyrkan lär oss att vi i denna kamp behöver ”träna”, ägna oss åt andliga övningar, åt askes.
Jesus rider in i nattens mörker där fullständig oförståelse kommer att råda. Men Jesus är ljuset, som träder in i världen för att se. Den tilltagande stormens mörker har ingen verklig inverkan på honom, han kommer att ”se” för att fullända den mänskliga naturen, för att återställa och återintegrera mänskligheten med Gud. I sin mänskliga svaghet, i sitt lidande, i sin fattigdom fullbordar han allt som en evig kung och vi väntar och längtar efter den stora dag då han kommer i härlighet för att möta oss och ställa oss på sin högra sida i himlen.
Därför övar vi oss varje dag och ber vi om hjälp att alltid och på varje plats vänta på honom, välkomna honom, älska honom, låta honom få vara med i hela vårt liv, så att vi i allt vad livet medför går honom till mötes.