Varför dras vi mer till mörkret än till ljuset?

Herre, må kärleken flamma upp på nytt, när vi i påsken firar hur människan fått sin första värdighet tillbaka och blivit krönt med hoppet om härlighet.

Apg 5:17–26 och Joh 3:16–21

Vi ber om öppnade ögon för all hjälp och allt stöd som Gud alltid och överallt ger oss.

Att ”Ordet blev kött”, att Gud blev människa, själva inkarnationen, handlar om det eviga ljuset som kom in i världen, Guds Son kom till sitt eget, sin egen skapelse, till alla som sitter i mörkret, för att ingen längre skulle behöva leva ett liv i mörker. Men ”när ljuset kom in i världen, då älskade människorna mörkret mer än ljuset”. Detta visar att fördömelsen och hindren för frälsningen finns i mig själv, i tendensen att älska mörkret mer än ljuset, lögnen mer än sanningen, splittringen mer än enheten. Vi måste helt enkelt bli räddade från oss själva, omvändas från oss själva, finna frälsningen i den hand som sträcks ned från himlen för att resa oss upp ur vårt elände, för att dra oss in i den sköna värld som Gud skapat och återskapar oss för.

Tillvarons stora gåta är människans ambivalenta kärlek. Domen börjar när människan föredrar mörkret. Livet börjar när någon kommer till ljuset och fortsätter när hon förblir i ljuset. Att förbli i Kristus, i hans kärleks ljus, är att ta emot och leva i den helige Ande, som han sänder till oss, att ta emot Andens vägledning och liksom jungfru Maria se varje dag som ett liv i den helige Andes skola.

Det finns så många anklagare, inre och yttre åklagare, men hur många de än är så får vi inte glömma att Gud är vår verklige försvarare, han är vår borg, vår fasta klippa, ”Gud sände inte sin Son för att döma världen utan för att världen skulle räddas genom honom”, ”Den som tror på honom blir inte dömd”.

Förutom det stöd vi har i den kämpande kyrkan här på jorden har vi från vår födelsestund en skyddsängel som går vid vår sida och ett skyddshelgon. Vi har en andlig moder i jungfru Maria som ber för oss och hjälper oss, tillsammans med den helige Josef, alla helgon och änglar. Framför allt sänder Sonen som är upphöjd på Faderns högra sida, den helige Ande till vår hjälp. Med hjälp av allt stöd Gud ger likformas vi med detta himmelska Jerusalem, som en ointaglig stad.

Så låt oss i dag lyfta blicken och se alla försvarare som står vid vår sida, vilka vida överglänser alla anklagare som finns i världen och inom oss själva. Hela världen strålar i påskens glädje, den uppståndne verkar i oss, lever i oss med sin Ande, vår gudomlige Hjälpare och Försvarare.