Behovet av att vara samlad
Behovet av att vara samlad

4 Mos 20:1–13, Matt 16:13–23
Gud, du som skapat och uppehåller allt, låt oss känna din närvaro i vår bön och i vårt liv, så att all vår strävan förbereds och fullbordas i din nåd.
I tystnaden, stillheten och bönen frågar Jesus sina lärjungar: ”Vem säger folket att jag är?” Så blir det uppenbart hur farligt det är för tron att följa en felaktig opinion. S:t Bonaventura skriver att de många motsäger de visa, och folkmassor utfärdar pöbelns domar. Därför är det så farligt att följa den allmänna opinionen, det blir inte mer rätt för att fler säger något felaktigt. Jesus var varken Johannes döparen, Elia, Jeremia eller någon profet.
Bara en som Jesus själv har utvalt, en som tror på Jesus, en som ber med honom, utan att bryta stillheten, kan säga vem Jesus är: ”Du är Messias, den levande Gudens Son”. En svarar för alla så att enheten i Kyrkan i tro, bekännelse och ledning bevaras. Petrus som den ende prelaten för den universella Kyrkan svarar för alla. Så bevaras Kyrkan från schism genom Petrus, Klippan, så att den sanna tron aldrig saknas i Kyrkan. ”Och jag säger dig att du är Petrus, Klippan, och på den klippan skall jag bygga min kyrka.”
Evangelisten Lukas skriver att detta hände när Jesus en gång hade dragit sig undan för att be och lärjungarna var med honom. Det visar att vi inte kan närma oss Gud genom att visa upp oss inför andra. Jesus lär oss att närma oss Gud genom att dra oss undan i bön. Vi behöver bli samlade i vårt inre, lugnt och utan rastlöshet. Därför är berget en lämplig plats för bön, liksom natten och ensamheten främjar tystnaden, frihet från distraktioner och beslutsamhet i bönen.
Eftersom Jesu lärjungar inte stör Kristi vördnadsfulla bön genom att avbryta honom, var de med honom, där i den stilla bönen. Jesus var ensam i bön och tystnad men han välkomnade samtidigt sina lärjungar in i sin tysta gemenskap, som söner. Vi kan samtidigt som vi är i tystnad och ensamhet vara tillsammans i gemenskap och bön, då blir både tystnaden och meditationen och bönen starkare.
Utifrån denna inre samling kallar Jesus Petrus och de andra lärjungarna. Jesus såg inte till det yttre hos Petrus, utan till det inre! Så gör han också med dig, han ser inte till ditt yttre utan till ditt inre. Låt oss därför som Petrus och de andra lärjungarna samlas runt Jesus, i tystnad, stillhet, och där i det inre livet ta emot och svara på kallelsen.

