Via purgativa, Katharsis, reningsbadet

1 Thess 2:1–8 och Matt 23:23–26

Gud, din gåva är det att kyrkans många lemmar strävar efter samma mål. Låt oss älska dina bud och löften, så att vi mitt i detta skiftesrika liv har hjärtat där den sanna glädjen finns.

Det finns olika vägar, men i dag ber vi om den helige Andes hjälp att våga vandra den nödvändiga reningens väg.

Även om Jesus anklagar skriftlärda och fariseer för att ”försumma det viktigaste”, ”sila mygg men svälja kameler”, att de är blinda och hycklare, så stänger han inte dörren för dem. Tvärtom, han öppnar dörren på vid gavel: ”Du blinde farisé, gör först bägaren ren inuti, så blir också utsidan ren.”

Vi måste alla renas från våra orena motiv, omåttlighet, vinningslystnad, och annat, för att återvända till Gud genom ånger och omvändelse, att ta avstånd från det som varit med den fasta föresatsen att ändra oss i det som kommer. Omvändelsen utgår från och får näring av hoppet om Guds barmhärtighet. Det är samme helige Ande som avslöjar synden som är Tröstaren, som mjukar upp människans hjärta och får henne att hoppas på Guds nåd och förtrösta på hans hjälp.

Det kristna livet blir lätt en andlig prestation, då vi tror oss klättrar högre och högre, på väg upp till Gud. Men det är mer korrekt att beskriva det som tre vägar, eller en trefaldig väg: reningens, upplysningens och enhetens väg. Dessa vägar formar själen efter Guds vilja och gör oss disponerade för himlen.

Den första fasen på den trefaldiga vägen är Via Purgativa eller Katharsis. Här handlar det om självundersökning, vi avslöjar vår egen tendens att vända oss bort från Gud, vår synd. Steg för steg vidgas vårt hjärta mot kärleken, vårt hjärta töjs ut, blir större och större, så att det sträcks ut både inåt, utåt och uppåt.

Reningens väg har en inre riktning mot samvetet, mot att väcka vårt samvete. Vi ser hur vi underlåtit att ge Gud all vår tid, hur vi syndat i tankar, ord, handlingar och underlåtelser. VI arbetar här med oss själva och det som står mellan oss och Gud, eller snarare låter vi Gud arbeta med oss, så att våra motiv, begär, vår synd renas, och vi blir redo för himlen. De naturliga krafterna som har styrts åt fel håll styrs om till det ena, goda, sanna och sköna. Vi arbetar med vår vilja och vårt förnuft och granskar hur vår vilja och vårt förnuft yttrar sig i våra liv, i samspelet med vår omgivning. Reningen är så en väg på vilken vi förvandlas, exempelvis till utövandet av kärlek i motsats till girighet, rättvisa i motsats till illvilja. Så leder denna väg till inre frid. När själen är i oordning leder det till konflikt mellan själen och Gud, sig själv, och andra människor. Utövandet av kärlek, rättvisa och olika dygder, återställer den rätta ordningen i vårt inre. Vi når balans, vår vilja upprätas, vi blir stilla, samlade, erhåller frid. Det är ett reningsbad där våra begär tillfredsställs i relation till Guds vilja.