Övning i lyssnande

1 Sam 3:1–10, 19-20 och Mark 1:29–39

Herre, kom oss till mötes i vår bön, så att vi inser vilken uppgift du har givit oss och fylls av kraft att fullgöra vad vi insett.

I den första läsningen ser vi hur Samuel liksom går i en andlig skola hos Eli och får hjälp av honom att börja lyssna på Gud. Att lära sig lyssna på Gud är en andlig övning.

För det första är det en övning i att överhuvudtaget ta med i beräkningen att det kan vara Gud som talar i mitt liv, i min verklighet.

För det andra är det en övning i att inte begränsa hur Gud talar. Det kan vara en inre röst, men lika väl kan det vara genom en annan människa, det vi erfar med våra sinnen, våra egna kroppar. Gud kan tala genom historiska händelser, situationer, sammanträffanden, vetenskap ock konst, ja Gud kan tala till oss genom allt vi erfar, även våra lidanden, motgångar och det onda.

I evangelierna ser vi hur Jesus kommunicerar med människor i deras svagheter, lidanden och sjukdomar. Han kommunicerar genom att vara människans sanne Läkare, den som förstår, har medlidande men också kan hjälpa och bota människan. Han kunde hjälpa Petrus svärmor och många andra, vilket apostlarna berättar om i evangelierna. Vi ser att denna omsorg om de sjuka förs vidare i kyrkan, av apostlarna, och vidare in i vår kultur. Jesus är läkaren, i hela sin person, för både kropp och själ.

Framför allt talar Gud genom Kyrkans sakrament, den enskildes bön, förbön, tillbedjan, liturgi, tacksägelse och lovsång. I sakramenten, liturgin och bönen öppnar vi våra hjärtan på ett särskilt sätt för att höra Guds röst, vi vänder oss bort från oss själva till honom som är vårt enda hopp, vår räddning och vår klippa.

Sedan är frågan vad som kommer först: Guds tilltal eller vårt lyssnande? Gud talar ständigt men för oss begynner det ändå med att vi börjar lyssna, först då hör vi att han talar till oss. Därför nämner han oss vid namn, och därför upprepar Jesus ständigt orden till de han talar till: ”Hör, du som har öron.”

Vi behöver öppna sinnen och en lyssnande inställning men också en beredskap att svara då han talar. ”Tala, din tjänare hör.” Samuel lär oss ett gensvar som vi kan ge Gud varje dag och under dygnets alla timmar och utmaningar: ”Tala, din tjänare hör.”