1 Mos 15:5–12, 17–18, Fil 3:17–4:1, Luk 9:28b–36

Gud, du som bjuder oss att lyssna till din älskade Son, låt ditt ord vara vår andliga föda, så att vi för vårt inre kan se den härlighet till vilken Kristus har gått före

Petrus längtade efter att stanna kvar med Jesus på förklaringsberget. Men S:t Augustinus säger i en predikan att Herren dolde något viktigt för Petrus, och han dolde det fram till tiden efter sin död. Innan Kristus fullbordat påskens mysterium var meningen med människans smärta, lidande och död dold för människan. Gud måste först själv gå ned för att lida på jorden, för att tjäna på jorden, för att bli föraktad, för att bli korsfäst. ”Livet stiger ned för att låta döda sig: brödet stiger ned för att känna hunger; Vägen stiger ned för att bli trött på vägen; Källan stiger ned för att känna törst; och du vill inte känna smärta?”. Petrus ville inte känna den smärta som var hans egen, men av kärlek ville Gud känna den smärta som var både Petrus och alla människors smärta. Paulus säger med stort allvar i rösten: ”Många, jag har ofta sagt det och säger det nu med tårar, är fiender till Kristi kors”. Det finns ett motstånd i människan mot korset, en rädsla för lidande, smärta och död.

Men inte nog med att Gud lider, dör och bär människans meningslöshet utan han delar också ut ett läkemedel för att bota människans rädsla för lidandet och döden; odödlighetens läkemedel. Ja, botemedlet finns här i altarets allraheligaste sakrament, i Kristi kropp och blod. Den kropp och det blod som själv gått genom lidandets och dödens port för vår befrielses skull. Eukaristin är det strålande och ofattbart mysterium där vi står lika handfallna som de lärjungar, vilka fick se den förklarade Kristus på det heliga berget. Men ljuset som nu strålar ut från Eukaristin är påskljuset, som besegrat all död och allt mörker, och därför kan detta ljus förvandla våra liv och befria oss från alla våra rädslor. Så kan vi börjar älska korset och bli beredda att lida, förenade med Kristus, medlidande med jungfru Maria, alla helgon och alla lidande i denna värld. För detta ljus visar att vi inte har vårt hem i denna världen utan i himlen, dit vår Frälsare har gått före oss. Fadern pekar alltid och överallt på det förvandlade brödet, Kristi kropp, och säger: "Detta är min älskade Son. Lyssna till honom.” Ja, lyssna till honom, och ta emot honom i era liv, och bli det ni är, hans lidande kropp i denna värld, och hans segrande kropp i himlen.