Ordet föregår våra erfarenheter

Jes 49:3, 5–6, 1 Kor 1:1–3, Joh 1:29–34

Allsmäktige, evige Gud, du som styr och uppehåller allt i himmel och på jord, hör vår bön och skänk din fred i våra dagar.

Vi ber S:t Franciskus av Assisis kyrkobön: Vi tillber Dig, Herre Jesus Kristus, här och i alla Dina kyrkor som finns i hela världen, och vi välsignar Dig för att du genom Ditt Heliga Kors har återlöst världen.

Johannes Döparen var utvald innan han hade sett dagens ljus, som vi hör i den första läsningen: ”Nu har Herren talat, han som skapade mig till sin tjänare redan i moderlivet.” Johannes Döparen äger en sann självkännedom. Han inser vem han är: ”en röst som ropar i öknen: Gör vägen rak för Herren”. Han låter inte människor definiera vem han är. Han lever nära Gud och det liv Gud gett honom, kallelsen, han bevarar enkelheten, och pekar på Kristus, det är det viktiga. Så behöver också vi öva oss i självkännedom, lyssna efter Guds kallelse, att Gud redan före vår födelse har kallat oss och vill vårt liv.

S:t Bonaventura skriver att på samma sätt som det är passande att Guds Son är Ordet så är det passande att Ordets förelöpare är Rösten. För Rösten går före Ordet, rösten manifesterar Ordet, rösten försvinner men ordet förblir, rösten är oanvändbar utan Ordet. Han är rösten som pekar på Jesus och säger: ”Där är Guds lamm som tar bort världens synd”. … Han ”är den som döper med helig ande. … han är Guds utvalde.”

Så säger Johannes Döparen de viktiga orden: ”Efter mig kommer en som går före mig, ty han fanns före mig”. Jesus Kristus, född av Fadern före all tid, föregår sin egen förelöpare, Johannes Döparen. De heliga orden går före och vägleder våra andliga erfarenheter. Även om våra erfarenheter är viktiga, så finns det alltid ord som föregår och vägleder dessa erfarenheter. Våra erfarenheter kommer så att säga inte först utan vi leds fram till dessa av heliga ord som traderats i vår tradition. Så kan vi också se att de kristna mystika texterna oftast inte kommit efter erfarenheten utan föregått och guidat mystikernas liv och erfarenheter. Så ser också för S:t Franciskus hela sitt liv utifrån vad Gud uppenbarar för honom i den heliga Skrift.

Man kan säga att Johannes Döparen pekar på att Skriften har en insida, och det gäller att bli så ett med Ordet, att låta det bli så levande att denna hemliga insida öppnar sig. Så läser vi de heliga orden och upptäcker att vi själva blir lästa av Ordet, vi upptäcker den ofattbara verklighet som ordet står för. Därför är all vår erfarenhet av Gud något som vi känner genom Ordet, Skriften och Kyrkan. Vi förstår, liksom Johannes Döparen, att kallelsen och Ordet föregår oss själva.