Alla skäl att vandra på denna jord med stor framtidstro

Herre, tag emot vår bön, och låt ljuset av din kärlek falla in i hjärtats dolda djup, så att inga dunkla begär behärskar dem som blivit helade av dopets nåd.

Am 3:1–8, 4:11–12, Ps 5, Matt 8:23–27

Människan känner ständigt av att livet är skört, att vi när som helst kan försvinna bland vågorna på denna världens hav. Men Jesus är lugn, totalt lugn, han sover medan lärjungarna desperat ropar: ”Herre, hjälp oss, vi går under.” Guds beskydd och kraft gäller när det blir verklig sjögång i livet. I krig, i olyckor, i äktenskapet, i mitt arbete, när allt stormar i mitt liv. Jesus pekar på att allt vilar i Guds hand och att det för människan inte handlar om de egentliga omständigheterna utan snarare om huruvida vi har tro, tillit och förtröstan. ”Varför är ni rädda, ni trossvaga?” Ja, om vi förtröstade mer på Guds försyn, på detta dagliga skydd som aldrig fattas oss, hur mycket oro och hur många bekymmer skulle vi då inte slippa?

För Jesus är allt besjälat, vilket gör att han till och med talar med naturkrafterna, naturens grundstenar, elementen: jord, vatten, eld och luft. Vinden och sjön lyder honom, han hutade åt vinden och talade med sjön. Detta är Herren, han som kan kommunicera med allt i tillvaron. Allt är besjälat eftersom han har skapat allt och lagt ned spår och speglar av sig själv i allt som existerar. Han är själv Ordet, språket som finns nedlagt i allt och alla ting. I Markus sjätte kapitel bärs Jesus fram av vattnet, det är som att han endast har bett vattnet om denna tjänst: ”bär mig”.

Ja, ”jorden är Herrens” (Ps 24: 1); honom tillhör “jorden och allt vad den rymmer” (5 Mos 10:14). Människan har ingen absolut äganderätt över denna vår värld. Det innebär att vi måste respektera naturens lagar och den ömtåliga likvärdighet som råder mellan denna världens skapade ting och element.

De lagar som återfinns i Bibeln handlar om relationer, inte bara mellan människor utan också med andra levande varelser. “Om du ser att din broders åsna eller oxe har fallit omkull på vägen, skall du inte vända ryggen till ... Om du får syn på ett fågelbo där du går, i ett träd eller på marken, med ungar eller ägg som modern ligger på, får du inte ta både modern och ungarna’’ (5 Mos 22:4, 6). Om vi läser noggrant ser vi också att vilan på den sjunde dagen inte avsedd endast för människan utan också för “att din oxe och åsna får vila’’ (2 Mos 23:12). Bibeln ger inget utrymme åt människocentrerad tyranni obekymrad om andra varelser. Allt i skapelsen har sitt eget värde och fulländning, allt det Gud har gett sin existens, så också vinden och vattnet, som lyder honom, och allt annat (KKK 2416, 339).

Vi har alla skäl att vandra på denna jord med stor optimism, framtidstro och stort hopp. Vad det än handlar om kommer vår himmelske Fader att ta hand om det. Först då, när vi litar på Gud, befrias vi från det sorgliga slaveri som låser oss och våra liv när vi glömmer bort att vi är Guds barn, som hör samman med alla andra skapade varelser, ting och element.