Att upptäcka Guds närvaro och skönhet i allt

Herre, vår Gud, ge oss läkedom till kropp och själ, och låt oss på den saliga jungfrun Marias förbön få tröst i jordisk nöd och hopp om himmelsk glädje.

2 Krön 24:17–25, Ps 89, Matt 6:24–34

Det är lördag och vi ber om jungfru Marias förbön för hela världen och vi tackar och lovsjunger Gud tillsammans med hela skapelsen.

Jungfru Maria, den Moder som vårdade sig om Jesus, vårdar sig nu i himlen med moderlig omsorg och smärta om vår sårade värld. Helt och hållet förhärligad lever hon nu hos Jesus i himlen, och alla varelser lovsjunger hennes skönhet. Upplyft till himlen är hon hela skapelsens Moder och Drottning. Genom hennes förhärligade kropp, i gemenskap med den uppståndne Kristus, har skapelsen delvis nått skönhetens fullhet. Hon bevarar hela Jesu liv i sitt hjärta och är nu upplyst om alltings mening. Därför kan vi be henne att hjälpa oss att se på denna värld med vishetens ögon och upptäcka Guds närvaro och skönhet i allt.

Jesus talar om dessa vishetens ögon som ser skönheten i tillvaron: ”Se på himlens fåglar, … Se på ängens liljor”. De ögon som ser att vi är systrar och bröder med allt skapat eftersom vi har samme himmelske Fader!

När vårt liv är förankrat i Guds nåd, medvetna om att vi simmar med vårt liv i Guds nåd, ser vi alltings skönhet. Det är övning i bekymmerslöshet, ett skydd mot all oro och förvirring, mer och mer trygga i det liv som Gud har gett oss. ”Bekymra er inte”, säger Herren! Gör er inga bekymmer! Bekymra dig inte för mat, dryck, kläder, oroa dig inte för morgondagen. Se på fåglarna och blommorna, de är våra första läromästare. Gud ger oss skapelsen som den första boken, där kan vi läsa Gud, eftersom han där har lagt ner sig själv som spår och speglar.

I lovsången till Skaparen och i förundran och häpnad inför skapelsen befrias vi från den bundenhet vid det jordiska som ständigt skapar bekymmer och oro. Lovsången är förankrad i himlen, vi är vända till det himmelska, därför bryter lovsången den makt som bekymren om det jordiska kan få över oss. Bekymren ska inte längre få begränsa mitt liv, jag har allt jag behöver. I min lovsång till Skaparen bär jag fram allt tillsammans med alla mina systrar och bröder i skapelsen, han tar emot allt och ger tillbaka allt det vi behöver, gåvor av tro, hopp och kärlek, genom den helige Ande!

Så öppnas våra sinnen så att vi kan leva hela denna dag i en anda av bekymmerslöshet, genom att tro, hoppas och älska.