Självinsiktens mysterium

1 Joh 1:5–2:2 och Matt 11:25–30

Fader i himlen, när den heliga Katarina betraktade Kristi lidande, greps hon av glödande kärlek till honom och hans kyrka. Låt oss på hennes förbön leva av Kristi mysterium, tjäna honom i hans kyrka och jubla över att hans härlighet skall uppenbaras.

Vi firar i dag S:ta Katarina av Siena, jungfru och kyrkolärare,  som under 1300-talet var en fredsstiftare, som mäklade fred mellan människor, furstar och kyrkoledare. Vi ber om hennes förbön för fred i världen, enhet i kyrkan och frid i själen. Eftersom hon är Europas skyddspatron ber vi särskilt för Europa, om fred och beskydd för hennes kristna arv.

Kyrkoläraren S:ta Katarina hade en speciell helgonkarisma, som ledde till att många världsliga och kyrkliga ledare sökte vägledning hos henne. Hennes auktoritet utgick från självkännedom, något som varit centralt inom den kristna mystiken och den andliga vägledningen genom historien. Hon säger: ”i mig själv är jag inget, det är Gud som är.”

Hon talar om betydelsen av den inre cellen. I självinsiktens inre cell möter hon sina onda och destruktiva sidor men lär sig också att Gud har utrustat henne med förnuft, vilja och förmåga att älska. Hon lär sig att acceptera och leva med paradoxen: att vara skapad till Guds avbild och samtidigt behöver hon kämpa mot det onda inom sig.

Detta blir en nyckel för henne till att förstå andra människor, deras svaghet och värdighet, utifrån hur hon förstår sig själv.

Hon skriver: ”Var som en hink som du fyller vid källan och som du öser och dricker ur medan den står kvar i källan. Bygg dig sedan två celler; först en riktig cell så att du inte springer omkring och pratar utom när det är nödvändigt … Och bygg dig sedan en andlig cell, som du alltid kan bära med dig. […] Självinsikten är den sanna cellen, och den bär vi med oss överallt. Utan den inre cellen har den yttre inget ändamål, och befinner vi oss i den inre behöver vi ingen yttre.”

Så hör hon Kristus säga: ”Min dotter, vet du vem du är och vem jag är? Om du vet dessa två saker har du saligheten inom räckhåll. Du är hon som inte är, och jag är Han som är. Låt din själ genomträngas av denna sanning så skall Fienden aldrig leda dig på villovägar; så skall du aldrig fångas i hans snara och heller aldrig bryta mot något av mina bud; du skall så ha satt dina fötter på den kungliga vägen som leder till nådens, sanningens och ljusets fullhet.”

Så visar S:ta Katarina av Siena vad det innebär att överlåta sig åt Jesus, han som kallar till sig alla som är tyngda av bördor, skänker vila och ger det lilla oroliga människohjärtat frid.