Offret av det vi tror oss veta

1 Mos 12:1–9, Ps 33, Matt 7:1–5

Herre, låt oss för evigt älska och frukta ditt heliga namn, ty inget kan skilja de dina från din kärlek och faderliga omsorg.

Abraham byggde altaren åt Herren: vid den heliga platsen Sikem, vid Mores terebint och öster om Betel byggde byggde han ett altare åt Herren och åkallade Herrens namn. I Abrahams efterföljd har vi byggt våra altaren här i Norden. I varje del av vårt land och på varje ort finns altaren som är byggda åt Herren där vi åkallar Herrens namn.

Dessa altaren är också till för att bränna bort våra ögons bjälkar. Vi kan aldrig veta allt om den andre, kanske inte ens så mycket att vi kan göra en enkel bedömning om denne. Bjälken i vårt öga är just allt detta som vi tror oss veta om de andra, och det är det vi tror oss veta som måste offras och uppslukas av den helige Andens eld, på Guds altare.

Den svåra övningen är att bedöma alla lika, att inte ha anseende till personen, låta den andre få vara den han eller hon är utan att vi lägger till något. Det jag, du eller någon annan är i Guds ögon, det räcker.

Det kan också beskrivas som en övning i respekt. Ordet respekt betyder att se en gång till.

Varje människa är mer än sin yta, än det som vi ser vid en hastig blick. Vi behöver öva oss i att se en gång till på den andre eftersom den första blicken skyms av bjälken i vårt eget öga. Bara genom att se en gång till kan bjälken bli mindre, så att vi ser något mer och djupare i vår nästa.

”ta först bort bjälken ur ditt öga, så kan du se klart och ta bort flisan ur din broders.” Vi kan hjälpa varandra med våra flisor, säger Jesus, men först måste det som grumlar vår syn offras, så att vi kan se med rena ögon på varandra.

Gud har gett oss synen som en direkt gudslikhet då Gud själv  är seendets Gud. Han vänder sin blick till oss, hans blick tränger in i vårt inre och han ser vad som finns i vårt hjärta. Vår naturliga blick behöver gudomlig hjälp för att vi ska kunna möta den andre och se mer än våra egna fördomar.

Låt oss därför lägga våra av bjälkar fördunklade ögon på Guds altare, där kärlekens eld brinner, och be om klarsynthet.