Det kristna livets marianska dimension.

Gud, barmhärtighetens Fader, din Son har gjort sin moder, den saliga jungfrun Maria, också till vår moder. Låt hennes kärlek få din kyrka att växa och helgas, så att alla jordens folk samlas i dess famn.

1 Kor 10:14–22, Ps 116, Luk 6:43–49

“Välsignelsens bägare som vi välsignar, ger den oss inte  gemenskap med Kristi blod? Brödet som vi bryter, ger det oss inte gemenskap med Kristi kropp.” Kyrkan är Kristi kropp, Guds Son “som för oss människor och för vår frälsnings skull steg ner från himlen och blev kött genom den helige Ande av jungfrun Maria och blev människa”. Kyrkan förverkligar sig som Kristi kropp både i jungfru Maria och i Eukaristin. I denna stund binds hela syskongemenskapen samman genom Herrens kropp och blod, eftersom vi förvandlas till det vi tar emot, Kristi kropp.

Jesus lyfter i dag fram två bilder för ett gott och sant liv: att vara som ett gott träd som bär bra frukt och att bygga sitt liv på en stadig grund, så att vårt livs hus klarar av de stormar vi utsätts för. Vi behöver då pröva oss själva, öva oss i självkännedom, andliga övningar i att leva och att dö med Kristus, i att bevara friden och glädjen i hjärtat i livets alla stormar.

Då Jesus talar om att bygga sitt livs hus på berget kanske vi associerar detta med Petrus, klippan, den hierarkiska kyrkan, men då är det viktigt att komma ihåg att i Kyrkan kommer alltid den marianska dimensionen först. Som S:t Franciskus skriver: “Var hälsad, du Härskarinna, Heliga Drottning, Guds Heliga Moder Maria, du Jungfru som gjordes till kyrka.” Hon står inte över kyrkan utan hon är kyrkan, en del av de återlöstas skara, den främsta och helt unika medlemmen i kyrkan, vår förebild och ett oöverträffade mönster i tro, hopp och kärlek. Hon står alltså både främst i kyrkan och är samtidigt närmast oss.

Alla kristna bör enträget anropa och ständigt anförtro sig åt henne, Guds moder och människornas moder. I sin moderskärlek bär hon omsorg om oss, liksom hon bar omsorg om sin son, och därför kallar kyrkan henne förespråkerska, beskyddarinna, hjälparinna, förmedlarinna, försvararinna, hon är vår “advocata nostra”. När vi prisar henne salig dras vi in i det mysterium som hon har en särskild del i, Kristi kropps och blods mysterium, Treenighetens mysterium och kärlek, den synlig enhet som Herren önskar, ”fast många — en enda kropp”.

Vi är alla misslyckade i våra försök att bygga våra liv på egen hand. Men Maria är full av nåd, hon visar att vi alla behöver och är lika beroende av Guds nåd, som hon. Jungfru Maria visar vägen, hon som är full av nåd, för att också vi ska låta oss helt uppfyllas av Guds överflödande nåd, och leder oss in i det nya liv som vi ännu inte känner till, som över går allt vi kan önska.