Människans upphöjda kallelse

Upp 11:19; 12:1, 3–6, 10, 1 Kor 15:20–27, Luk 1:39–56

Allsmäktige, evige Gud, till himlens härlighet har du upphöjt din Sons moder, den alltid rena jungfrun Maria, med kropp och själ. Lär oss att lyfta blicken upp till denna härlighet, och låt oss en gång dela den med henne.

Vi firar jungfru Marias upptagning till himlen, en högtid som uppenbarar människans höga och upphöjda kallelse.

S:t Franciskus skriver: "De som tyngs av sjukdom och de andra som har besvär för dem, ni alla: bär detta i frid. Detta besvär ska ni sälja dyrt, för var och en av er ska bli drottning, i himlen krönt tillsammans med jungfrun Maria." Denna högtid handlar just om människans höga kallelse, det som vi endast kan se i jungfru Maria. Kyrkan säger att Maria har upptagits med kropp och själ i himlen, hela hennes person har nått sin slutliga bestämmelse. Så är hon ett tecken på kyrkans och den enskildes framtid, människans höga kallelse, det nya livet i Kristus som överskrider vår förgänglighet, att helt få dela Treenighetens kärlek och gemenskap. Vi är kallade att krönas i himlen tillsammans med jungfru Maria, sedan den sista fienden, döden, förintats.

Den alltid saliga jungfrun Maria ger oss hopp och tröst, nu och i vår dödsstund. Hon är i himlen, med sin gudom­lige Son, för att ständigt vara med oss och ge oss det hopp och den tröst vi behöver under livets alla prövningar.

S:t Franciskus säger om sjukdomar: ”bär detta i frid. Detta besvär ska ni sälja dyrt, för var och en av er ska bli drottning, i himlen krönt tillsammans med jungfrun Maria.” Här har våra sjukdomar och lidanden en mening och är en väg som vi vandrar tillsammans med jungfru Maria på vår väg mot föreningen med Gud. Genom lidandena lär vi oss den lydnad som är mycket viktigare än stor vishet, skicklighet, talang, hur duktiga vi är på att be eller utöva botgöring. ”Innan jag fick lida for jag vilse, men nu håller jag mig till ditt ord …För mig var lidandet till gagn, då lärde jag mig dina stadgar” (Ps 119: 67, 71). Genom den heliga lydnaden förenas vår vilja sig med jungfru Marias vilja, liksom hennes vilja är förenad med Guds vilja. Genom lydnaden är vi redan nu förenade med Gud, och oändligt upphöjda med Maria.

Låt oss överlämna oss åt Marias ledning, låt oss vara lugna, lugna och inte försöka att göra mer eller fortare än hon vill. Låt oss ge henne varje svårighet, varje smärta och låt oss förtrösta på att hon sörjer bättre för oss än vi kan det själva. Alltså frid, frid, mycket frid tack vare en obegränsad tillit till henne.