Det över-substantiella brödet

Gud, vår Fader, du som i vatten och helig Ande tagit bort all synd, fött oss på nytt och öppnat himlens port, skänk oss din nåd alltmer, så att vi inte går miste om något av det som du har lovat oss.

Apg 7:51–8:1a och Joh 6:30–35

Vi ber till vår himmelske Fader: ”vårt dagliga bröd giv oss idag.”

Jesus påminner oss i dag om att allt, både det kroppsliga och det andliga, kommer från ovan. Det inte var Mose som gav folket bröd från himlen, utan Fadern som är i himlen, ingen annan kan ge detta bröd. Det som vi djupast behöver, det som vi hungrar och törstar efter allra mest, det kan endast Fadern i himlen ge oss. Vi kommer aldrig ifrån vår besvikelse på kyrkan, på prästerna, på de kristna, för vi hoppas hela tiden att de ska ge oss det vi allra djupast längtar efter. Det är just detta som verkligen kan mätta oss som vi ber om: ”vårt dagliga bröd giv oss i dag”, inte ett vanligt bröd utan ett som är över, framför och bredvid, ett över-substantiellt bröd (Panem nostrum super-substantialem, ἐπι-ούσιο, da nobis hodie, Matt 6:11).

Det är endast Fadern i himlen som kan tillfredsställa människans behov, och därför behöver både det kroppsliga och det andliga brödet tas emot dagligen ur Guds hand, som en generös gåva: ”min Fader ger er det sanna brödet från himlen”. Det sanna brödet ”är det bröd som kommer ner från himlen och ger världen liv”.

”Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd” (Joh 10:10). Att det kommer ner från himlen betyder att det blev kött, för vår skull. Som S:t Augustinus säger: ”Ordet var änglarnas bröd, som när det nedsteg från himlen förvandlades till mjölk för barnen”.

Allt vi läser om Jesus är sakramentalt, varje möte, varje gest, varje ord, varje beröring. Och det måste vara så eftersom att han är ”Livets bröd”, brödet som Fadern ger världen, för att mätta all mänsklig hunger och törst.

Han gick omkring som ett levande bröd då, utan att någon kunde se det men sina mänskliga ögon, inte ens apostlarna. Och så är det fortfarande än i dag. Jesus går omkring som det levande brödet, genom Kyrkans sakrament, men det måste till en inre upplysning om någon ska känna igen att det är brödet från himlen som kommer. I den heliga Eukaristin lyfter prästen upp Kristi kropp i lovsång till Treenigheten. De flesta ser dock endast ett vanligt bröd, trots att de längtar efter detta sanna bröd som kan mätta deras djupaste hunger, vilket i Eukaristin är personligt och konkret närvarande, och som säger: ”Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra, och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta.”