Kristus, en magister för hela livet

Rut 2:1–3,8–11, 4:13–17, Ps 128, Matt 23:1–12

Gud, för dem som älskar dig håller du osynliga gåvor i beredskap. Tänd din kärleks eld i våra hjärtan, så att vi älskar dig i allt och mer än allt och en gång ser de löften infrias som övergår allt vi kan önska eller tänka.

”En är er läromästare och ni är alla bröder. […] en är er lärare, Kristus”. I Kristus finns all kunskap, han är för den helige kyrkoläraren Bonaventura medelpunkten i all kunskap, i praktisk kunskap, i fysik, matematik, filosofi, metafysik och så vidare men även i fråga om kunskapen om Gud, vilket är en särskild kunskap om en oföränderlig sanning. Som aposteln Paulus säger. ”Ty Gud, som sade: ”Ljus skall lysa ur mörkret”, har lyst upp mitt hjärta, för att kunskapen om Guds härlighet som strålar från Kristi ansikte skall sprida sitt ljus” (2 Kor 4:6).

Kristus är vägledaren till kunskap enligt tron, eftersom han är Vägen, enligt hans dubbla ankomst, nämligen i själen och i köttet. Kristus är vägledaren till kunskap, som vi får genom förnuftet, och detta, eftersom han är Sanningen. De lagar som är nödvändiga för ett rätt utforskande måste existera i honom. Slutligen är Kristus, eftersom han är Livet, det kontemplativa livets Mästare, då själen i honom kan gå in och gå ut och finna bete (Joh 10:8), i enlighet med det inre i hans gudomliga natur och det yttre i hans mänskliga natur (Bonaventura, Unus est magister vester, Christus 5–11).

Gud har format människans själ till en priviligerad plats för kunskap. Av nåd har Gud gett denna vår föränderliga själ insikt i det ljus som ly­ser över al­la människor, ”det sanna Ljuset och Ordet som var i begynnelsen hos Gud”. Jesus Kristus är sålunda den inre Läraren, närmare varje själ än själen är sig själv.

Jesus vänder sig i evangeliet mot en kunskap som skiljer på orden och livet, sann kunskap måste främst vara ett sätt att leva och en sann lärare måste viga sitt liv åt att hjälpa människor på deras livsvandring. En sann lärare är också ödmjuk, den andres tjänare, som Jesus talar om.

Så har Kyrkan förstått Jesus som den sanne filosofen, som vet hur man lär ut den väsentliga konsten: konsten att vara autentiskt mänsklig, konsten att leva och dö. Så avbildas Kristus på tidiga kristna sarkofager som den sanne filosofen, som håller evangeliet i ena handen och filosofens vandringsstav i den andra. Med sin stav erövrar han döden och han berättar för oss vem människan verkligen är och vad en människa måste göra för att vara riktigt människa. Han själv är både vägen och sanningen, och därför är han också livet som vi alla söker. Han visar oss vägen bortom döden, bara någon som är en sann lärare i livet kan göra detta, en sann filosof och en sann lärare.