Eukaristins och hela det mänskliga livets offer

Himmelske Fader, du har gjort din Son till vår broder och den saliga jungfrun Maria till vår moder. Låt oss, omslutna av hennes förbön, befrias från all oro och känna den frid som ingen makt kan ta ifrån oss.

2 Tim 4:1–8, Ps 71, Mark 12:38–44

Låt oss börja denna dag med den fattiga änkan i dagens evangelium som förebild. Änkans gåva är total. Hon överlämnar hela sitt liv åt Gud i en total överlåtelse, han ska sörja för henne. Hon är en mästare i hjärtats fattigdom. Befriad från all oro för morgondagen, kan hon dö i stor frid.

S:t Gregorius den store säger apropå ägodelar: ”Det vi äger, hur litet det än är, är tillräckligt för Gud. För Gud räknar med vårt hjärta, inte våra ägodelar. Himmelriket kostar bara så mycket som du har.” Och änkan, ”hon gav i sin fattigdom allt hon ägde, allt hon hade att leva på”. Det var så lite, så att det knappt räckte till någonting, men hon gav för att det skulle komma andra till del, hur litet det än var. Hon gav allt och blev därmed en imitatör av Kristus, han som själv just var en imitatör av den fattigaste: ”han, som var rik, blev fattig för er skull, för att ni skulle bli rika genom hans fattigdom” (2 Kor 8:9). Här i templet förenas Kristus med denna änka i fattigdomen. När Jesus ser den fattiga änkan såg han något av sin egen mor, jungfrun Maria, hon som också var fattig, hon som också gav allt hon hade, hon som sa ”ja” till något som övergick alla hennes egna tillgångar. Jungfru Maria hjälper oss att ge oss själva och det vi äger och är. utan rädsla för morgondagen.

Eukaristin är en mariansk skola där vi lär vi oss att inte bara skänka överflödet av vår tid, våra ägodelar, utan att verkligen våga offra allt, framförallt oss själva. Det är så vi kan visa vår kärlek till Gud och till våra medmänniskor och därigenom följa vårt livs sanna kallelse. I likhet med aposteln Paulus kan vi förstå oss själva som ett offer: ”Mitt eget liv utgjuts redan som ett offer, och tiden är inne då jag måste bryta upp. Jag har kämpat den goda kampen, jag har fullbordat loppet, jag har bevarat tron”.

Liksom Jesus förenades med änkan i templet genom fattigdomen så förenas vi med honom genom Eukaristins offer. Kyrkan som är Kristi kropp deltar i sitt överhuvuds offer. Med honom offras hon själv helt och hållet. Hon förenar sig med hans förmedling för alla människor hos Fadern. Också våra liv, vår lovprisning, våra lidande, vår bön, vårt arbete förenas med Kristi liv, med hans lovprisning, lidande, bön och arbete och hans fullständiga självutgivelse. Liksom Kristus sträckte ut sina armar på korset offrar vi oss i denna heliga handling och ber för alla människor genom honom, med honom och i honom.