Omvändelsen öppnar nådens gåva
Ef 4:7–16, Luk 13:1–9
Himmelske Fader, du har gjort din Son till vår broder och den saliga jungfrun Maria till vår moder. Låt oss, omslutna av hennes förbön, befrias från all oro och känna den frid som ingen makt kan ta ifrån oss.
Vi ber om Jungfru Marias förbön att vi ska bära omvändelsens frukter i våra liv.
”om ni inte omvänder er, skall ni alla mista livet, precis som de.” När vi ser på all ondska runt omkring oss, glömmer vi lätt bort vårt eget behov av omvändelse. Guds nåd kan endast tas emot genom en "förändring av hjärtat", det vill säga genom en intim och total förändring och förnyelse av hela människan, av alla hennes åsikter, bedömningar och beslut. Förvandlingen äger rum inne i människan, i ljuset av Guds helighet och barmhärtighet, som uppenbaras i Sonen. Guds Son valde att själv ödmjuka sig och gå ödmjukhetens väg för att vrida högmodet ur fiendens händer och driva det ur våra hjärtan. Så kommer Herren varje år och letar efter omvändelsen frukt i våra liv, och mer och mer ju närmare vi kommer dödens port.
Det är en omvändelse i att mer och mer bli som Jungfru Maria, nämligen full av nåd. Allt som har något värde i vårt liv är också fullt av nåd och vi kallas varje dag att vara som jungfru Maria, att alltid och på varje plats öppna oss för den nåd Gud ständigt står beredd att ge oss. Vi har alla fått just den nåd som Kristus har velat ge oss, och denna nåd är dynamisk och växande som innebär att det alltid finns mer och mer att få.
Varje dag är en möjlighet att övervinna de hinder och det motstånd som finns i oss, mot Guds kärlek och nåd. Vi är skapade för att samverka med Gud, men det är ändå han som gör allt. Det viktigaste i dag är att öva sig i att ta emot, att vara disponibel, att öppna sig för det som kommer till oss, utan vår egen ansträngning, gåvan som finns före allt jag är och gör.
Detta antyder att omvändelsen är en väg att vandra, att öva, att växa, att förvandlas. Därför talar Paulus om att vi inte längre skall vara ”barn och låta oss drivas omkring av alla lärovindar, inte vara lekbollar för människorna…”. Omvändelsen är vägen till att bli ”fullvuxna och nå en mognad som svarar mot Kristi fullhet”.
Omvändelsen är inte något jag gör ensam, inte ett individualistiskt projekt utan något som sker i gemenskap, där vi tillsammans med jungfru Maria och alla helgon öppnar oss för att ”växa i alla avseenden så att vi förenas med honom som är huvudet, Kristus. Han låter hela kroppen fogas samman och hållas ihop genom att alla lederna hjälper och stöder, med just den kraft han ger åt varje särskild del. Då växer hela kroppen till och byggs upp i kärlek”.