Att vara Jesu mor och bröder

Esra 6:7–8,12b,14–20, Ps 122, Luk 8:19–21

Allsmäktige, evige Gud, du lät genom en enastående nådegåva den helige prästen padre Pio ta del i din Sons kors, och genom hans tjänst förnyade du din barmhärtighets under i människors liv. Låt oss på hans förbön vara så förenade med Kristi lidanden att vi lyckligt når fram till uppståndelsens härlighet.

Vi firar i dag Padre Pio, franciskanbroder och präst, framförallt en stor själasörjare och biktfader. Han blev liksom S:t Franciskus märkt med Jesu fem sårmärken och den 23 september 1968 fullbordade han sin jordevandring. Vi ber om hans förbön för alla sjuka, fattiga och de som på olika sätt hamnat snett i livet.

I den första läsningen byggs templet upp på nytt i Jerusalem och i evangeliet byggs det nya templet upp i Jesus Kristus och i gemenskapen runt omkring honom. den helige Padre Pio byggde upp Kyrkan i början av 1900-talet efter det mönster som S:t Franciskus visat honom. San Damianokorset i Assisi, är en sorts ikonkrucifix från 1100-talet, målad av en syrisk munk, i kapellet uppkallat efter syriska helgon, det fanns också syriska kloster i Umbrien på S:t Franciskus tid. Vid 23-års ålder hör Franciskus inom sig den Korsfäste, som från bilden på detta krucifix säger till honom: ”Franciskus, gå och bygg upp min Kyrka, som du ser håller på att falla ihop!” För honom innebar det en närhet till de sjuka och allra fattigaste. Detta är en nyckel till Kyrkans livskraft, närheten till de sjuka, som också dagens helgon visar. Kyrkan är som ett fältsjukhus, som påven Franciskus ofta talade om. Kyrkan uppmanas att gå ut till de svagaste, fattigaste, de som är utanför. Kyrkan är som ett fältsjukhus där Guds rike förkunnas och de sjuka blir friska.

Men också vi själva behöver helas från våra sjukdomar, så detta fältsjukhus är också till för oss, där vi återställs och våra sår läks.

Jesus säger i dag: ”min mor och mina bröder, det är alla dessa som hör Guds ord och handlar efter det.” S:t Franciskus säger om detta att: "Jesu Kristi bröder är vi, när vi gör vår himmelske Faders vilja." "Hans mödrar är vi, när vi bär honom i våra hjärtan och våra kroppar genom gudomlig kärlek och ett rent och uppriktigt samvete och när vi framföder honom genom heliga handlingar som bör lysa som förebilder för andra."

Kyrkans livskraft finns i detta moder- och brödraskap, som bär Jesus till mänskligheten och framföder honom i världen. Så byggs Guds hus upp, Guds hus renoveras och återställs, som vi läser i Esras bok om när det nya templet byggs. Andligt sett behöver templet hela tiden byggas, Guds hus behöver alltid återuppbyggas, genom att vi är Jesu mor och hans bröder. Det är att vara de som hör Guds ord och handlar efter det, som framföder honom i världen i dag, som den helige Padre Pio och alla helgon alltid gjort.