Jesus ställer intressanta frågor
Jesus ställer intressanta frågor

Rom 8:12–17, Ps 68, Luk 13:10–17
Allsmäktige, evige Gud, låt tron, hoppet och kärleken växa i oss, så att vi älskar dina bud och uppnår vad du lovat oss.
Jesus tar upp flera intressanta frågor i dagens evangelium, saker att meditera över denna dag.
Frågan om människovärdet i relation till djuren, en oxe eller en åsna. Om vi har omsorg om våra djur, hur mycket omsorg bör vi då ha om våra medmänniskor?
Frågan om vad som är ett arbete, är det ett arbete att göra något gott?
Frågan om sabbaten, att helga en dag åt Gud, vad innebär det? Jesus verkar föreslå att det som helgar dagen är att göra gott.
Sedan frågan om glädjen? Vad är det som tar ifrån oss vår glädje? Jesus visar hur uppmärksamheten på andras fel tar bort glädjen, men också tendensen att klaga. Varför reta sig på det goda som sker och inte glädja sig med dem som gläder sig?
Så låt oss se människans höga värde i relation till djuren och hela skapelsen.
Låt oss helga denna dag genom att göra gott.
Låt oss släppa fram glädjen över allt gott Gud gör för oss och bevara denna glädje i vårt hjärta.
Varken den sjuka kvinnan eller Jesus utförde något arbete på sabbaten utan det var snarare synagogföreståndaren som arbetade genom att använda sin kraft till att klaga. Det var endast skenbart en omtanke om sabbaten som förargade mannen, det vara snarare godheten han hade problem med. Både den som botade och den som blivit botad klandrades. Så kan människovärdet sjunka som en sten mot botten, så att djurens värde blir högre: ”finns det någon av er som inte löser sin oxe eller åsna från krubban också på sabbaten!... skulle då inte denna kvinna få bli löst?”
Synagogföreståndaren ville att kvinnan skulle gå böjd som ett djur, och så ser vi hur Guds helighet och människans helighet samman. Att se Kristus och att se medmänniskan. Kristus gör oss fria att tjäna Gud med glädje med den lust som kommer från hjärtat där Guds Ande bor, och ropar Abba Fader. ”Anden själv vittnar tillsammans med vår ande om att vi är Guds barn”.
Aposteln Paulus ger liksom en kommentar till Jesu undervisning, då han talar om ett liv i Anden som inte gör oss till slavar, utan som påminner oss om vår djupaste identitet, att vi är Faderns barn i Sonen. Och att vi är Guds arvingar och Kristi medarvingar.
Så låt oss öva oss i att bevara glädjen och att göra gott denna dag.

