Jes 7:10–14, Heb 10:4–10, Luk 1:26–38
Himmelske Fader, du lät ditt eviga Ord bli en människa av kött och blod i den heliga jungfrun Maria. Låt oss, som vet och bekänner att han är Gud men blev en av oss, bli alltmer lika honom i den härlighet han delar med dig.
Vi firar Jungfru Marie bebådelsedag och S:t Bernard säger: ”Det tilltalade Gud att försona mänskligheten med sig själv på samma sätt och i samma ordning som han visste att den hade fallit”.
Frälsarens avlelse skedde genom Guds handlande, ängelns bebådande och jungfruns samtycke, så att människans återställelse skulle motsvara syndafallet.
Gud verkar i historien i olika faser och just detta hände, som S:t Bonaventura menar, i den sjätte månaden, månaden då jorden skapades, den sjätte dagen då människan skapades. I mänsklighetens sjätte tidsålder, då tiden var inne (Gal 4:4) kom Guds Son och blev Människosonen för att återställa oss till Guds avbild.
Så sändes ängeln Gabriel av Gud som en återställelse av det som skett i syndafallet. Liksom människan föll i mötet med den onde ängelns budskap så reses nu människan upp genom budet från den gode ängeln.
Ängeln Gabriel kom till henne som verkligen var jungfru, jungfru kroppsligt, jungfru till sinnet, en helig jungfru. ”Och hennes namn var Maria.” Hon är den nya Eva, hon är det nya förbundets Ark, och hon hälsas som Arken i det gamla förbundet.
Liksom förbundsarken förvarade Arons stav, förbundets tavlor, och öknens manna finns fullkomlig värdighet, dygd och kärlek i jungfru Maria. Därför hälsas hon med orden: ”Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig.” Herren är nu i sitt heliga tempel (Ps 10:5, 45:5-6), i jungfruns livmoder. Och hon frågar: ”Hur skall detta ske?”, inte för att få säkerhet eller för att ett tecken utan hon frågar om sättet på vilket det ska ske, huru, för att hon vill ge sitt fulla samtycke. Detta ”huru” ser S:t Bonaventura som något mer än ”vad” och vem”, för det handlar både om hur jag ska leva och på vilket sätt jag ska leva nära Gud. Så framträder också Gud på ett sätt för människan som anstår honom: som fadern, Sonen och den helige Ande. Därför svarar ängeln på Marias ”huru”: ”Helig ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig”. Så ger hon det fullkomliga samtycket: ”Må det ske med mig som du har sagt”. Det var som om hon sa: ”Låt Ordet som i begynnelsen var hos Gud bli kött av mitt kött, enligt ditt ord”. Och ängeln lämnade henne, men Guds Son förblev hos henne. Ängeln lämnade henne men många änglar förblev hos henne med sitt beskydd. Ingen kan nu träda in i himlen utan passera Maria som genom en port. Eftersom Gud kom till oss genom henne så måste vi återvända till Gud genom henne. Hon är huset, porten och stegen. Huset där Kristus stiger in, porten genom vilken Kristus föds och stegen som leder in i Guds eget liv. Därför hälsar vi henne med orden: ”Var hälsad Maria, full av nåd”, så att vi genom henne som funnit sådan stor nåd själva ska finna nåd och barmhärtighet (Heb 4:16).