Att leva i Jesu sår

Allsmäktige Gud, ge oss glädje på den helige Tomas högtidsdag, ge oss stöd i hans förbön, så att vi tror och har liv i din Sons namn och bekänner honom som vår Herre och Gud.

Ef 2:19–22 och Joh 20:24–29

Vi firar idag aposteln Tomas, han som ofta får heta ”Tomas tvivlaren”. I traditionen framstår han dock som den troende, dem som med stor medvetenhet och insikt sprider tron österut, via Syrien ända till Indien.

Jesus älskade Tomas så mycket att han till och med fick sticka sitt finger i Jesu sår! ”Räck hit ditt finger, här är mina händer; räck ut din hand och stick den i min sida. Tvivla inte, utan tro!” Tänk att det är så! Att Jesus har sår i sina händer och i sin sida, att Jesus har kvar de sår han fick när han blev korsfäst! Jesus vill att Tomas ska vara så nära honom, att han till och med ska kunna röra vid och leva i hans sår. Jesus vill att alla människor ska få röra vid och leva i hans sår, för han älskar oss så mycket. Hans sår öppnar ett utrymme för oss att kunna träda in i honom, in i Guds treeniga kärleks mysterium.

Det är genom att se Jesu sår som lärjungarna hela tiden vet att de har blivit förlåtna, att de är älskade. I hans sår mediterar lärjungarna över den gränslösa kärlek som flyter från hans hjärta, ett hjärta som slår för varje person. När Tomas rörde vid Herrens sår var det ett direkt möte med Guds gränslösa barmhärtighet, som förvandlar, helar och upprättar. Tomas kan inte annat än av kärlek bekänna: "Min Herre och min Gud”. Också Tomas behövde tro. Augustinus säger: ”han såg människan och bekände Gud, som han inte såg”. Också för Tomas gällde de ord som gäller för oss: ”Saliga är de som inte ser och ändå tror.”

Det är också det vi erfar i den heliga Eukaristin. Våra kroppsliga ögon ser ett bröd och vår tro bekänner: ”Min Herre och min Gud.” När vi firar mässa, då sticker vi våra fingrar, våra händer i Jesu sår, så nära vill Jesu ha oss, att vi lever i hans sår. I varje gudstjänst vill Jesus att vi ska komma i beröring med honom för ”genom hans sår blir vi helade” (Jes 53:5): ”Räck hit ditt finger, här är mina händer; räck ut din hand och stick den i min sida. Tvivla inte, utan tro!”