”Under ditt beskydd tar vi vår tillflykt"

4 Mos 6:22–27, Gal 4:4–7 och Luk 2:16–21

Gud, vår Fader, du som genom den saliga jungfrun Maria har skänkt oss Frälsaren, livets upphovsman, låt oss också under detta nya år få leva burna av hennes förbön.

Vi firar i dag Maria, Guds Moders högtid, en böndag för fred. När Maria födde sin Son prisade änglarna Gud och önskade fred på jorden. Så vi ber i dag särskilt om fred på vår sargade jord, för alla som plågas av krig och våld.

Även om man kunde se Guds Son som en baby med blöjor i famnen på jungfrun så uppfyllde han ändå hela skapelsen eftersom han var Gud och medhärskare med Fadern. Det barn som Maria föder i Betlehem är Gud av Gud, ljus av ljus, Fredskonungen. Och Guds Moder är Fredsdrottningen, eftersom hon bringar Fredsfursten till oss, därför anbefaller vi hela mänsklighetens öde åt henne och ber om fred. Vi erkänner det våld som finns inom oss själva och ber om att vi ska bli freds- och fridsstiftare i vår oroliga söndrade värld.

Inkarnationen motsvarar människans djupaste längtan. Den frid och vila som vi alla längtar efter i vår splittring och oro, finns samlat i detta lilla barn, som Maria föder, och som förenar allt synligt och osynligt, himmel och jord, Gud och människa. Barnet i Betlehem är lika nära oss och våra familjer som han är nära Fadern och den helige Ande, i Treenighetens gemenskap, och i honom är vi välsignade.

I inkarnationen ser Gud på oss med sin välsignande blick, han långt tidigare gett Aron uppgiften att välsigna. Men välsignelsen måste tas emot. Mäster Eckhart predikar om att hela poängen med att Guds Son föds i Betlehem är att han ska födas i våra hjärtan. Därför är det en andlig övning att inreda vårt inre till ett nytt Betlehem, en ny krubba, för att välkomna Jesus. Meningen med att Gud föds som ett människobarn är att vi människor ska födas som Guds barn. Vi ser det i Maria, då hon ”tog allt detta till sitt hjärta och begrundade det”. hon är den förste Kristustroende, Kyrkans första medlem.

Inför det nya året behöver vi, liksom Maria, ställa hela vårt liv till Guds förfogande. Vi behöver öppna oss för att ta emot det som vi ännu inte känner till, i ett erkännande av vår egen okunskap. Vi övar oss i att liksom Maria överlåta hela vårt liv till Gud, för hon är tecknet på vad Gud vill och kan göra med oss och alla människor. Därför tar vi emot hennes sons ord i vårt hjärta och begrundar det. Och vi ber vi inför det nya året: ”Under ditt beskydd tar vi vår tillflykt, heliga Guds Moder. Ringakta inte de böner vi ber när vi är nödställda, utan befria oss alltid från alla faror, du ärorika och välsignade Jungfru” (Sub tuum praesidium).