Syr 6:5–17 och Mark 10:1–12
Herre, tänd din kärleks Ande i våra hjärtan, så att våra tankar blir värdiga och välbehagliga inför dig och vi förmår älska våra bröder och systrar utan förbehåll.

Kärleken förenar, åstadkommer att två blir ett, och vi ber om att växa i den sammanfogande kärleken.
Den första läsningen lyfter fram den vänskapliga kärleken. Vi kristna är varandras bröder och systrar. Det finns en syskonkärlek i Kyrkan, men denna kärlek är inte begränsad till den synliga kyrkan eller de kristna, utan en kärlek som överskrider alla familjeband, alla kulturella, språkliga och sociala band. S:t Franciskus lär oss att det är en universell allomfattande solidaritet som inräknar allt skapat i brödraskapet, även vinden och vargen är en broder och vattnet och lärkan en syster. Det är kärleken som utmejslar människans och den mänskliga gemenskapens sanna natur, oavsett om det beskrivs som eros, filos eller agape.
I evangeliet talar Jesus om den äktenskapliga kärleken och Kyrkan ser äktenskapet som ett verksamt tecken på Kristi närvaro. Jesus ställs mot väggen och avkrävs svar, och han svarar genom att citera några rader ur Skapelseberättelsen. Det är som att han vill säga, "ja ni tänker och ifrågasätter, men jag går till Guds ord, för Ordet hör samman med mig."
Skapelseverket kan förstås som en befruktning, då Guds Ande lägrar kosmos och ingjuter Logos, skaparordet. Ja, hela livet har en bröllopskaraktär och Jesu för äktenskapet tillbaka till skapelsen, människan som en enhet av att vara man och kvinna. När Gud blir människa är det också ett bröllop där allt himmelskt och jordiskt förenas och försonas i Jesu Kristi person. Korset är också ett bröllop, då Gud trolovar sig med människan, öppnar sig för att ta emot oss och visar oss sin kärlek. Hela det kristna livet är präglat av Kristi och kyrkans bröllopskärlek, denna enhet mellan Brudgummen och Bruden. Dopet är bröllopsbadet som föregår bröllopsmåltiden, den heliga Eukaristin. Hela kyrkan och varje troende är den fläckfria bruden till det fläckfria Lammet, trolovad med Kristus, Herren, för att enbart med honom vara en enda Ande. Till sist är det himmelska bröllopet, lammets bröllops måltid, vårt och hela skapelsens slutmål. Det är detta Guds kärleksförbund som inte får brytas, eftersom det är något som Gud sammanfogar när han skapar världen och fortsätter att återskapa den.