Heb 5:1–10 och Mark 2:18–22
Allsmäktige, evige Gud, du som styr och uppehåller allt i himmel och på jord, hör vår bön och skänk din fred i våra dagar.


I dagens första läsning beskrivs Jesus som överstepräst, liksom Aron och en sådan som Melkisedek.
För det första är Jesus som Aron, för ”Ingen tar sig denna värdighet; han blir kallad av Gud, liksom Aron. Så är det också med Kristus”. På liknande sätt är det också viktigt för oss att utgå från vår kallelse, att vi är kallade: till livet, till att vara de personer vi är skapade till, till att leva det liv som är vårt verkliga liv, livet som det ser ut. Vi är kallade till det nya livet, det nya vinet i nya vinsäckar, att höra samman med Kristus och med varandra, vi är kallade att förenas med Gud, med jungfru Maria, änglarna och alla helgon, vi är kallade till himmelen, vårt slutmål, att förenas med Kristus på Faderns högra sida.
För det andra är Jesus en sådan som Melkisedek: en evig präst, som bringar evig frälsning. I 1 Mosebok 14 berättas hur Melkisedek som var både präst och kung uttalar en välsignelse över Abraham i "Gud den högstes, himlens och jordens skapares" namn. När sedan David beskriver den utlovade Messias, fredsfursten i Ps 110, tar han prästkonungen Melkisedek i Salem som ett exempel på hur Messias skulle vara: En jordisk kung med Jeru-salem (frid/fred) som sin huvudstad och samtidigt präst "till evig tid”. Med utgångspunkt från Davids ord förklarar hebreerbrevets författare hur Jesus kan vara överstepräst trots att han inte var levit, den prästerliga stammen, utan av Juda stam. Psaltaren säger uttryckligen att Messias inte ska vara präst enligt leviternas ordning utan enligt Melkisedeks. På samma sätt som Melkisedek är Jesus fredskonung och överstepräst, utan slut, med ett prästämbete som inte går i arv, utan är alldeles unikt.
Kristus är vår himmelske överstepräst som för alltid fullkomnar förbundet mellan Gud och hela mänskligheten. Han är översteprästen i firandet av Eukaristin, och prästen som celebrerar representerar honom och är denne evige överstepräst genom sitt ämbete, som nytt vin som hälls i nya vinsäckar.