Heb 10:11–18 och Mark 4:1–20
Allsmäktige, evige Gud, styr våra handlingar enligt din vilja, så att vi i din älskade Sons namn blir rika på goda gärningar.

Gud är såningsmannen som sår sitt skaparord både i skapelsen och nyskapelsen, naturen och nåden. Guds ord har redan i skapelsens begynnelse såtts in som frön i alla ting och i människans natur. Vår uppgift är att upptäcka dessa gudomliga frön som finns fördolda i allt och att utveckla dem, vara skapelsens präst och föra dem tillbaka till Gud. När våra sinnen fördunklats och vi inte längre kan läsa Gud i skapelsen har Guds ord blivit synligt i Jesus Kristus, i evangeliet om hans person och hans offer och i kyrkans förkunnelse sås detta ord ut!
Men det finns mycket motstånd kvar, som gör att vi kväver Guds ord med alla våra bekymmer, vi avvisar Guds Ord med vår attityd och på olika sätt hindrar vi Ordet från att få fäste i oss, slå rot och växa. Istället för att förstå dagens liknelse som en beskrivning av olika personer kan den beskriva en person som går igenom olika faser i sitt liv. För, vi är inte en konstant jordmån, våra inre andliga liv förändras ständigt. När vänder oss inåt kan vi se att vårt inre är som en trädgård som genomgår olika årstider, temperaturer och väderlekar.
Vi bär på alla dessa tendenser inom oss att avvisa, kväva Guds ord, inte låta Guds ord få slå rot. Delar av mitt liv är som en vägkant, som gör att jag inte märker allt det goda som Gud låter regna över mig. Jesus ger här en övning i introspektion och rannsakan. Om det är för mycket vägkant i mitt liv kan jag flytta gränsen och lägga om vägen för att den goda jorden ska få mer plats. Eller kanske är det fullt med stenar som behöver plockas bort? Med Guds hjälp kan jag också se den goda jorden i mitt liv, där Guds ord kan tas emot och bära frukt, och den goda jorden behöver mer utrymme i mitt liv. Vårt andliga liv är en åker som behöver omvårdnad, vi behöver ibland hugga ned en del träd, flytta bort stenar, flytta gränserna, lägga om vägar, allt för att den goda jorden ska få större plats. Många gånger kan det handla om alla bekymmer och all oro som kväver Guds ord och då gäller det att välja en enkel och obekymrad tillit till Gud, trots att allt kanske inte ser bra ut, men djupt i mitt hjärta har jag en säkerhet och en förvissning om att allt är som det ska vara. Allt vilar i Gud, som fortsätter att så ut sitt ord.