Apg 22:30; 23:6–11 och Joh 17:20–26
Må Anden, Herre, med sin väldiga kraft ge oss de andliga gåvorna, så att vår vilja kan behaga dig genom att bli ett med din.
Fadern ÄR i Sonen och Sonen ÄR i Fadern, och Jesus ber att hans lärjungar skall VARA i dem. Denna i-varo är djupt existentiell och mysteriös och hela det kristna livet är en vandring in i denna Guds värld, då vi upptäcker mer och mer av hur Guds närvaro genomsyrar allt, är förutsättningen för allt, har satt sin prägel på allt, och hur allt vilar i Guds hand. Det handlar då mindre om att söka förstå, mindre om det vi redan vet, och mer om ett mysterium som vi förundras över, längtar efter och dras till.
Guds existens behöver inte bevisas, den är redan bevisad i allt som vi kan erfara med våra sinnen. Det är den franciskanska grundhållningen, att Gud lagt ned sig själv i allt, naturen, människan, historien och att vår uppgift är att upptäcka honom. Då blir det mänskliga livet till ett äventyr, ett upptäcktsresande, i Guds sköna och harmoniska värld.
Gud är den som är, den yttersta när-varon, i vilken vi endast har en delaktighet av varande. Därför kallas vi hela tiden till existens, i hans varande, i hans närvaro, eftersom vi själva saknar detta vara i oss själva. Det är detta som Jesus önskar och ber Fadern om: ”Fader, jag vill att de som du har gett mig skall vara med mig där jag är.”
Att blicka in i detta Vara är att översköljas av skönheten från det eviga ljuset, det första, som åstadkommer allt i sig själv och därför slutmålet, inledningen och sammanfattningen, Alpha och Omega. Det skyndar inte från det ena till det andra, utan är enbart ett närvarande vara. Eftersom det är evigt och mest närvarande, omgärdar och träder det därför in i all varaktighet, som om det på en och samma gång var alltings mittpunkt och periferi. I dag får vi öva oss i förundran över detta gudomliga vara, som samtidigt är både först och sist, tidlöst och allra mest närvarande, det mest enkla och det största eller oändliga, fullständigt överallt och aldrig infångat, det ytterst ena och ändå av alla möjliga slag, eftersom det har allt i sig själv, all kraft, all sanning, allt gott. Det är det mest fulländade och omätbara, inom allt men inte inlåst, utom allt men inte utestängt, över allt men inte på avstånd, under allt men inte förnedrat (Bonaventuras Itinerarium 5.8.3, 6.5.1). Där vill Jesus att också vi, som knappt existerar, ska vara. Vara där han är, i Fadern och där finna allt: ”Jag ber att de alla skall bli ett och att liksom du, Fader, är i mig och jag i dig, också de skall vara i oss.”