Dan 7:9–10, 13–14, 2 Pet 1:16–19, Mark 9:2–10

Evige Gud, när Kristus trädde fram i förklaringens ljus, fick fäderna från det gamla förbundet vittna om hans hemlighet, och du betygade att vi i honom blivit dina äkta barn. Ge oss en sann och bärande tro, så att vi lyssnar till din älskade Son och med honom får ärva det himmelska riket.

Vi läser att Jesus ”Sex dagar senare” tog med sig Petrus, Jakob och Johannes och gick med dem upp på ett högt berg, där de var ensamma.” Det finns en djupt mystik mening bakom att evangelisterna nämner de sex dagarna. Liksom Gud skapade världen på sex dagar och sedan vilade, ska vi arbeta sex dagar och avsätta resten av tiden för vila och kontemplation. Så är Kristi förklaring, enligt S:t Bonaventura, just en berättelse om lärjungarnas väg till denna vila i Gud. Han skriver att Herren Gud ”fullbordade hela världen på sex dagar och vilade på den sjunde, så leds människan … genom sex steg till kontemplationens vila. Därför … förde Kristus sina lärjungar efter sex dagar till berget och förvandlades inför dem.” På detta sätt binds det som händer med Kristus och hans lärjungar samman med skapelseberättelsen, nuet och det kommande livet. För livet i Kristus handlar just om det som är grundat i skapelsen, det som sker i vår nyskapelse i Kristus och det slutmål som Gud lagt ner i sin skapelse. Hela det kristna livet är en förvandling, en process, där vi genom allt vad livet medför leds in i kontemplationens vila. När Kristus förvandlas handlar det alltså om vår förvandling, att bli honom lika, i våra vanliga mänskliga liv. Vägen till vilan i Gud är som sex steg på vandringen upp på det heliga berget. Det är en askes, en övning i att söka vila i Gud med hela sitt liv, och så steg för steg föras närmare det slutmål som Gud lagt ner i oss.

Vi är av naturen anpassade för kontemplationens stillhet och därför satte Gud oss i Edens lustgård. Trädgården som en plats för kontemplation och visar att människan är skapad för att njuta av Gud. Och Kyrkan är den nya trädgården, det nya Eden, där vi återfår det vi gått miste om. Andens liv, paradisets naturliga kontemplation över Guds första bok, själva skapelsen.  I Kyrkan äter vi av Guds ord, Guds andra bok, för att återigen kunna läsa skapelsens bok och se, höra, smaka, känna och dofta Gud i vår värld. Genom Skriften får vi del av Andens liv, tro, hopp och kärlek. Så kan vi likt Kristus förvandlas, genom den helige Ande, genom tro, hopp och kärlek, och finna vila för vår själ och njuta av Gud, i våra vanliga mänskliga liv.