Vakenhet inför det som varit, det som kommer och det som är

Dan 7:15–27 och Luk 21:34–36

Allsmäktige, evige Gud, som i din älskade Son, världsalltets konung, har velat sammanfatta allt, låt hela skapelsen, befriad från tomhetens välde, tjäna ditt majestät och utan ände lova dig.

Vi ber om vakenhet inför det som varit i våra liv, det som kommer och det som är.

Det är nyttigt att då och då bli stilla och nyktert blicka tillbaka på den tid som gått, se vad som hänt, uppmärksamma viktiga steg och händelser i livet, så att vi kan se hur Gud varit nära oss, varje dag, oftast ytterst fördolt och enkelt.

På den sista dagen av det gamla kyrkoåret påminner Jesus oss om vikten av vakenhet, att ha vakna sinnen. ”Var på er vakt så att inte era sinnen fördunklas.” Vårt sinne fördunklas av ”omåttlighet och dryckenskap och livets bekymmer”. Att ha ett uppmärksamt, klart och vaket sinne är motsatsen till ett frånvarande, fördunklat, oklart sinne.

Det kan finnas saker som vi varit med om, som vi helst vill glömma, sådant som gör ont när vi tänker på det. I allt sådant vill Gud möta oss på ett särskilt sätt, men då behöver vi släppa in honom i detta, inte utesluta honom.

Det som varit är ett faktum, går inte att ändra på, vi kan inte ändra riktning på tiden. Vi har däremot alltid möjlighet att förstå det som varit på nya sätt, se det mot en ny bakgrund eller horisont. En ny horisont är det som Jesus erbjuder oss, han låter hela vår person, våra erfarenheter och allt det som är vårt liv infogas i hans horisont, och belysas i Kristi ljus!

Det är också viktigt att med klara sinnen blicka framåt mot det som väntar oss, framtiden. Ofta är framtiden förknippad med mycket rädsla och just därför säger Jesus så ofta: ”Var inte rädda”, oroa dig inte för morgondagen. Också inför framtiden vill Gud ge sitt ljus, så att vi kan se vad han vill med oss, att han vill ta oss i sin tjänst och hjälpa oss, ingjuta mod och hopp inför framtiden.

Den kristna tron är ett upprättande av hela människan, hennes historia och framtid. Därför är hoppet så viktigt, en Guds kraft som renar vårt minne och hjälper oss att leva utan oro för morgondagen.

Kanske är det just hoppet som hjälper oss att vara vakna, att ha vakna sinnen? Men det är ett hopp som är förenat med tro och kärlek, krafter genom vilka Gud vill hjälpa oss att vara människor fullt ut, vara sanna människor, med vakna sinnen! Denna vakenhet är ett bejakande av vår sanna mänskliga värdighet och identitet som gör att vi ”kan stå upprätta inför Människosonen.”