Apg 1:15–17,20-26, Ps 113, Joh 15:9–17

Evige Gud, du som upptog den helige Mattias i apostlarnas kollegium, låt din kärlek komma oss till del i överflöd, så att vi räknas till dina utvalda.

I dag firar vi den helige Mattias dag, apostel och martyr.  Den som efterträdde Judas Iskariot skulle vara en som hade varit med Jesus från det att han döptes av Johannes fram till hans himmelsfärd. Det hade Mattias, han hade följt Jesus och blivit kvar i hans närhet och vänskap. Vi ber om kyrkans enhet och om att själva förbli i Jesu närhet, i hans kärlek, i dag och alla dagar.

Apostlarna fick ett specifikt ämbete som Jesus insatte dem i. Han ger dem en särskilt uppgift att bevara den gudomliga sanningen i världen, genom att förkunna Guds ord och att helga världen genom sakramenten. Denna apostlarnas mission fortsätter genom biskoparna, apostlarnas efterträdare i alla tider. Vi ser i den första läsningen att apostlarna själva uppfattade det som ett gudagivet ämbete, som skulle föras vidare, i en apostolisk kontinuitet, succession. Det vi läser om är den första biskopsvigningen, Mattias valdes till att efterträda Judas Iskariot, han vigs och upptas som den tolfte bland apostlarna.

I dag får vi meditera över vad det innebär att fogas in i den apostoliska gemenskapen och att förbli i Jesu kärlek. Det går inte att vara kristen på egen hand, vi behöver varandra, vi behöver kyrkans gemenskap. Kyrkan är den brud som Gud har ingått äktenskap med, kyrkan är den älskade bruden, alltså den som Gud älskar på ett särskilt sätt. Det är en kärlek som flödar ut från Treenigheten, Faderns kärlek till Sonen i den helige Ande. ”Liksom Fadern har älskat mig, så har jag älskat er. Bli kvar i min kärlek”. Och vi blir kvar i Jesu kärlek i kyrkan där vi varje dag får öva oss i att visa varandra kärlek. På ett sätt är det en befallning ”ni skall älska varandra så som jag har älskat er”. På ett annat sätt är det ett sätt att ta emot glädjen, att bevara glädjen och att låta den bli fullkomnad: ”Detta har jag sagt er för att min glädje skall vara i er och er glädje bli fullkomlig”.